Ubuntu

”Jag är eftersom du är” Så lyder översättningen av den sydafrikanska hälsningsfrasen.

I sanningens namn har jag inte hittat så mycket referenser på området, men i Danny Meyer, förmodligen en av världens bästa entreprenörer inom restaurang och hospitality, nämner uttrycket i sin bok ”Setting the table”. Fritt översatt betyder uttrycket ”Jag ser dig”. Ganska fint tycker jag i en värld där yta blir allt viktigare. Jag tänkte på det häromdagen när min dag började strålande med en föreläsning med rapparen och entreprenören Petter, men avslutades dråpligt med en parkeringsböter på 1100 kr (det hade lönat sig att läsa skylten med parkeringsförbud under vissa dagar på söder i Stockholm). Petter hade möjligtvis fått leta sig in i mitt sociala flöde, men parkeringsbötern slängde jag så fort jag betalat den och jag tog knappast en selfie när jag förbannade hela världens lapplisor i min bil (jag vet att de bara gör sitt jobb).

”Allt är bara bra”

Vi svenskar är experter på att berätta att allt är fint, och ska vi klaga så håller vi oss inom de säkra zonerna: vädret, politikerna, att grannen borrar klockan 05.30, skattetrycket på [fyll i valfritt]. När vi frågar kollegan hur helgen har varit förväntar vi oss svar som handlar om grillning, vänner, sovmorgon och utflykter.

Men tänk om vi verkligen såg människor, om vi sa ”Ubuntu” och vågade penetrera lite djupare. Ställa följdfrågor och verkligen se bakom fasaden. Just nu är det höst. Enligt en Psykologiguiden blir 7% av Sveriges befolkning nedstämda under hösten medan ytterligare 3-5% får så allvarliga problem att det klassas som depression. Det betyder att även om vi fortsätter lägga upp bilder på våra sociala medier som visar motsatsen, så är livet inte en dans på rosor för minst 1 av 10 av dina vänner eller kollegor just nu. Lägg därtill alla som kämpar i sina relationer, som har olika typer av livskriser, sjukdomar eller beroenden. Tänk om vi kunde bli bättre på att visa att vi såg det. Inte för att det alltid behöver vara något att ta action på, utan för att det hjälper att bli sedd utefter hela vår person -inte bara den vi visar upp på reflex.

Tänk om människor visste att vi tyckte om dem och uppskattade deras arbete och roll i våra liv även med de där sidorna de gör sitt bästa för att dölja?

Don’t compromise yourself -eller året som gick

Långt uppehåll med bloggen, jag vet. Jag vill dock tro att de som läser detta antingen är som gamla kära vänner -även om vi inte hörs på ett tag så vet vi vart vi har varandra. Eller så är ni som ytliga bekanta som man ramlar på och byter några meningar med.  Själv tycker jag att fler människor borde hylla de ytliga bekantskaperna, för visst finns det en charm i att inspireras av någon bara på ytan ibland eller hämta energi över ett flyktigt möte? Continue reading

Gör inte ledarskap så svårt

Jag fick häromdagen kommentaren från en person i rekryteringsbranschen att det är svårt att hitta bra ledare. Personen har säkert rätt.  En del av utmaningen är nog att det inte går att definiera en bra ledare med hjälp av en punktlista eller genom nyckelkompetenser.Continue reading

Tungt att bära titeln expert

Jag har gått hos psykolog en gång i livet. Det gick sådär.  Tyvärr slutade det med att jag visste mer om hans hjärnspöken än vad han visste om mina.  Inte för att det är någon tävling, men jag misstänker att det inte är så det brukar gå till. Det borde finnas någon typ av manual för det där så att man inte går utanför boxen och börjar ställa frågor tillbaka. Det ska man tydligen inte. Continue reading

8 sekunder att göra ett intryck

Du skriver ett personligt brev till företaget som utannonserar den perfekta tjänsten för dig. Det kostar flera timmar att formulera, omformulera och be din partner, mamma eller vän att tycka till. Kanske letar du efter den perfekta bilden att klistra in. En där du ser så där skönt avslappnad ut men inte full (för visst ser man rätt snygg ut på semesterbilderna?). En bild som berättar att du är en seriös anställd som ändå kan tillföra något nytt. Continue reading

För dum för att ge upp?

Jag vet inte om andra människor ser mig som en lyckad person, jag tänker inte så mycket på det. Själv känner jag mig som varken eller. Jag har, likt många andra tävlingsmänniskor, en tendens att alltid flytta fram positionerna när jag nått ett mål. Continue reading