Den nya forskningen om intelligens

Ger du upp när något blir svårt eller kämpar du vidare och älskar tanken på att utvecklas? Jag tittar på ny forskning om olika sätt att tänka.

En något oväntad ”Bibel” för mig har blivit Carol Dwek’s ”Mindset, the New Psychology of Success”. Boken finns än så länge bara på engelska vilket ger ett ypperligt tillfälle att dessutom öva upp sina språkkunskaper på köpet.

Dweck menar att det finns två sätt att tänka i världen: människor som har ett fast tankesätt och människor som har ett öppet eller ”växande” sätt att tänka. Skillnaden är, hävdar hon vidare, att de första är människor som tror att vi föds med ett visst mått av intelligens som inte går att påverka, oavsett om vi pratar social, atletisk eller intellektuell förmåga. De här människorna låter ofta bli att utsätta sig för utmaningar de inte är säkra på att vinna. De tror att ansträngning tyder på inkompetens och de vill ofta ”skydda” sina förmågor så att andra inte kan bli bättre än dem.think

Människor med ett öppet tankesätt kan visserligen uppmärksamma talang, men för dem spelar det ingen roll att en uppgift är för svår så länge de lär sig något och utvecklas på vägen. De tävlar gärna med människor som är bättre än dem för de förstår att det är då de lär sig mest. Barn med ett öppet tankesätt provar gärna pussel som är för svåra för dem, medan barn med det fixerade tankesättet presterar inom områden de vet att de kan. Inom andra områden blir de frustrerade och arga på sin ”ointelligens”.

Ingen är antingen eller

Alla människor är förstås inte antingen eller. En del är helt säkra på att intelligens inte kan övas upp men att alla människor kan lära sig prata inför publik. En del är helt säkra på att riktigt duktiga idrottsstjärnor nått ditt endast på grund av sin talang men vet att de kan bli smartare genom att läsa böcker. Intelligens har länge varit en absolut vetenskap (visste du förresten att IQ-testet inte var till för att bedöma smarta människor utan för att kunna avgöra vilka barn som behövde extra hjälp i skolan) men nu har forskningen visat att vi faktiskt kan öva upp vår IQ också. Hjärnan är ett fantastiskt organ som skapar motorvägar och kopplingar där det behövs, precis som i vårt moderna samhälle, däremot är det bara du och jag som kan bestämma om det ska finnas en motorväg till våra destruktiva tankar eller vår entreprenörsförmåga. Det är också bara vi själva som kan välja om vi faktiskt vill öva upp hjärnan och inom vilket område. Ord som ”talang” ska motivera, inte stjälpa.

Exempel inom sporten

Michael Jordan lär ha varit riktigt talanglös, så dålig att han till och med missade att komma med i skollaget i College. Han gick hem till sin mamma som ställde en till synes provocerande fråga: ”Vad ska du göra åt det?”. Så han tränade. Varje morgon innan skolan gick han och tränade. Han tränade inte på det han tyckte var roligt och var bra på, utan på det som han var dålig på, hur tråkigt det än var.

En liknande historia berättar hon om Tiger Woods, som hela tiden sökte efter nya sätt att bli bättre än igår. Han har utmanat många tabun inom golfen, bland annat genom att ägna sig åt fysisk träning och hans pappa har hjälpt honom hantera yttre påfrestning genom att skrika till eller kasta saker på honom under träningarna. John McEnroe däremot lär ha förlitat sig helt på sin talang. Det gick bra under lång tid, men när saker gick fel lärde han sig inte av dem utan skyllde på andra. Kanske stod han inte ut med tanken på att det var hans egen förmåga som brast (eftersom det i en fast tankevärld inte går att göra något åt bristande talang eller intelligens).

Har du ett öppet tankesätt eller ett fast? Vad kan du göra för att närma dig ett mer öppet tankesätt?

Posted in Beteendevetenskap, Bokrecension, Framgång, Personlig utveckling, Psykologi and tagged , , , , .