Så gör du för att utvecklas till max

Vem ber du om feedback när du gjort eller köpt något nytt, oavsett om det handlar om en ny kavaj, ett bokmanus eller ett nytt sätt att revolutionera världen på? Jag frågar oftast min man, eller min mamma. Därefter personer i min omedelbara närhet. Med andra ord, mina vänner, kollegor eller människor som på andra sätt ingår i mitt personliga nätverk. Problemet har, fram till för drygt ett år sedan, varit att min umgängeskrets har varit ganska likformig. Det har varit människor med i stort sett samma värderingar som mig, samma erfarenheter och i mångt och mycket är vi nästan identiska: vi röstar (förmodligen) på samma parti, vi äter liknande mat och de flesta saknar en religiös tillhörighet. Med andra ord: det jag presterar och är stolt över, får ofta samma respons från mina vänner. Betyder det då att det är sanning? För dem förmodligen, men vad kommer resten av världen tycka om min produkt?

wreck

Citat om vänskap

Jag ser ofta människor som lägger ut små fyndiga citat på sociala medier i stil med ”mina riktiga vänner tycker om mig som jag är” . Jag håller med, men är det då inte katastrofalt att be dem om råd? Låt mig ta ett exempel: när jag hade gjort klart den här hemsidan så ringde jag upp min mamma. Jag vet att hon alltid är ärlig och skulle säga rätt ut om det var något hon inte tyckte om. Hon var mycket imponerad och kommenterade snabbt: ”Jag förstår inte vart du lär dig allt någonstans”. Det var orden jag ville höra. Senare har jag dock frågat mig själv: skulle jag få samma feedback av en expert på ämnet, någon som faktiskt bygger hemsidor själv? Förmodligen inte. Skulle du få samma feedback av en varumärkesexpert som din bästa vän när du väljer kläder inför en stor prestation? Samma sak där.

Att hoppa av ekorrhjulet

En gång i tiden hamnade jag i samtal med en fantastisk kvinna som hoppat av sitt välbetalda arbete för att starta en inredningsfirma och följa sina drömmar. Imponerande, inte sant? Jag älskar när människor vågar bryta sig loss från det invanda och stereotypa. Problemet som jag såg det var dock att butiken låg i ett köpcentrum med ett kundklientel som förmodligen hellre skulle slinka in på Jula än att köpa doftljus för 350:- styck. Jag kunde också se att många av produkterna hon sålde fanns på andra, större inredningsbutiker i hennes omedelbara närhet och inte nog med det, via en vän visste jag att hyran var skyhög. Kvinnan fortsatte exalterat berätta vilket fantastiskt stöd hon fått av sin man och sina vänner i rollen som egenföretagare. Jag önskade henne lycka till innan jag gick (utan att handla något). Tre månader senare såg jag att hennes livsdröm ersatts av en butik som sålde proteinpulver (förmodligen betydligt mer lönsamt i det området).

Människor som svarar på ”Varför?”

Betyder det att hon var misslyckad? Eller hade hon helt enkelt inte ställt rätt frågor till rätt personer?  En bekant till mig, som för övrigt är expert på LinkedIn, är alltid sådär härligt rak. Han säger inte bara att det är en usel idé utan berättar varför det är en usel idé. Ibland har jag argument emot, men oftast är faktiskt det han säger helt logiskt. Jag behöver fler sådana människor i mitt liv och ibland tror jag att vi måste betala experter, inte för att få bekräftat vad vi gör rätt utan för att få höra vad vi gör fel. Då kan vi också låta våra vänner, partners och föräldrar vara de där som stöttar oss i vått och torrt. Vill du se hans blogg och hemsida som förövrigt håller samma raka approach så finns den här (inlägget är inte sponsrat på något sätt).

Posted in Framgång, Vardag and tagged , , , , , , .